En hedersdoktor med krut i



Snart 99-åriga textilingenjören Ulla Cyrus-Zetterström är still going strong. 

För 30 år sedan promoverades hon till hedersdoktor på Chalmers. 
Så sent som förra året slutade hon med sina gästföreläsningar – för att få tid över till annat.
– Jag har hållit en oändlig massa föreläsningar i olika länder. Folk har tydligen tyckt att det har varit roligt att höra på mig, säger Ulla.
För att uppmärksamma de 30 åren var Ulla Cyrus-Zetterström hedersgäst vid 2012 års doktorspromotion i Göteborgs Konserthus den 12 maj. Hon minns att hedersdoktoratet öppnade många dörrar för henne. Bland annat fick hon tillträde till forskningsarkiv som annars hade förblivit stängda.
– Utnämningen betydde väldigt mycket för mig. Det var fritt fram i arkiven bara för att jag var hedersdoktor. Dom kunde lämna mig ensam och sa att jag fick ta vad jag ville ha kopierat eller fotograferat. Jag blev mer respekterad, framför allt i Kina, där är de riktigt titelsjuka. Jag har personligen haft stor glädje av utnämningen och är mycket tacksam mot Chalmers, säger hon.
Hon minns den hedersdoktorsföreläsning hon blev ombedd att hålla på Chalmers i samband med utnämningen 1982 som ett speciellt tillfälle:
– Det kom så mycket folk att de fick byta till en större sal!

Ulla Cyrus-Zetterström utbildade sig till textilingenjör på Lennings Textilinstitut i Norrköping, och ledde under många år Väfskolan vid Textilinstitutet i Borås.
– Jag tycker mycket om Borås, det är ju en textilstad. Jag har nog varit en av Sveriges mesta långpendlare – jag bodde i Stockholm och jobbade i Borås.
Du har också utvecklat en egen vävstol?
– Det är kanske lite mycket sagt. Jag tog den bästa vävstol jag kände till, gick igenom den och vände bland annat toppratten lodrätt istället för vågrätt. Dessutom har jag gått igenom varenda avstånd i stolen och gjort en del andra förenklingar, men det blir för långrandigt om jag ska dra det, berättar Ulla.
Den så kallade Cyrus-vävstolen tillverkas fortfarande av AK:s Snickeri i Öxabäck – efter mer än 50 år.
– En utomordentligt skicklig snickare. En del säger att den är vävstolarnas Rolls-Royce, men det behöver du inte skriva!
På senare år har tillverkningen gått ner något, beroende på att intresset för vävkurser och handvävning minskat.
– I början hade snickarverkstaden inte mycket att göra, men när min vävstol kom fylldes orderböckerna direkt för tre år framåt. Man kan säga att den träffade mitt i prick, skrattar Ulla Cyrus-Zetterström.
Namnet Cyrus-vävstolen har sin egen historia:
– Istället för patent, som ju tar slut en dag, så knöt jag det till mitt namn. Man fick använda mitt namn i reklamen mot att jag fick en ersättning två gånger om året. Men efter 50 år ringde jag och sa att jag inte ville ha mera pengar, de fick tillverka vävstolarna ändå. Jag har haft ett väldigt trevligt samarbete med familjen Kristiansson, som nu driver snickeriet i tredje generationen.
Skrivit en rad böcker om vävning
Ulla Cyrus-Zetterström är även författare till en rad böcker om vävning och har haft stor betydelse för utvecklingen på området. Genom åren har hon varit en efterfrågad och omtyckt föreläsare:
– Eftersom jag var med i en internationell forskargrupp kunde jag komma och berätta om nyheter. Senare kom min specialitet att bli de allra äldsta kinesiska sidentygerna, och det var folk väldigt intresserade av. Det har gjort att jag blivit relativt känd även i Kina, och jag har haft väldig glädje av det.
Hennes sista föreläsning, på den stora Vävmässan i Borås i september förra året, handlade om analysering. Ulla hade valt ut tyger från den så kallade Berchska samlingen vid Nordiska museet och från Livrustkammaren, och berättade om dem.
– Det blev en lättsam föreläsning i och med att jag hade mycket fotografier att visa, framför allt på kungarna och deras kläder. Jag tror att det blev uppskattat, och det var alldeles fullproppat med folk. Mässan hade sammanlagt 10 000 besökare.
Du har också haft betydelse för den vävtekniska forskningen på Chalmers.
– Nja, betydelse och betydelse. Jag fick göra en del prover åt Chalmers. En del vävnader vill man ha lite ojämna garner i, och då får ojämnheterna inte klimpa sig. Man kan säga att jag tog fram hur periodiciteten i klimparnas förekomst – de grövre partierna i det ojämna garnet – skulle vara på vissa bredder. Det var roligt, men så väldigt märkvärdigt tycker jag inte att det var. Det är bara att sätta igång och pröva!
På Chalmers hade Ulla Cyrus-Zetterström framför allt kontakt med den framlidne professorn i textilteknologi, Bengt Edberg. Nu är det många år sedan hon senast besökte högskolan, men i samband med promotionen var det alltså dags igen:
– Det kändes bra att få komma tillbaka. Först tänkte jag vänta tills jag fyllt hundra, men det är fånigt eftersom det är nu jag ännu kan stå på benen. En nostalgisk upplevelse 30 år efter doktoratet, summerar hon.
Det är verkligen en imponerande livsresa som du har gjort.
– Ja, jag är nöjd med den, skrattar Ulla.
Hur håller du dig i form om man får fråga?
– Jag anstränger mig inte med gymnastik och idrott och sånt. Däremot arbetar jag, sköter mig själv, går och handlar. Jag tycker också om att laga riktig mat istället för att sitta och äta i plasttallrikar som gamla kanske annars får göra.
Nu ser hon fram mot 100-årsdagen i augusti 2013:
– Nästa år så smäller det!

Foto: Jan-Olof Yxell

Läs mer om Ulla Cyrus-Zetterström >>>
www.chalmers.se/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/ulla-cyrus-zetterstrom.aspx

Ulla Cyrus-Zetterström i Nationalencyklopedin >>>
www.ne.se/ulla-cyrus-zetterstr%C3%B6m

One comment

  1. Pingback: Gröna trasor / green rags | textile practice