Äkta entreprenörsanda i Tanzania


Intrycken blev många för studenterna från Chalmers Entreprenörskola när de besökte Dar es Salaam i Tanzania för att prata entreprenörskap med tanzaniska studenter. Under en workshopserie på fem dagar fördes många intressanta diskussioner och det visade sig finnas en hel del skillnader i både utbildningsmetoder och tankesätt.

När 13 studenter från Chalmers Entreprenörskola i slutet av maj besökte Tanzania för att träffa andra entreprenörstudenter var målet att få mer förståelse för de utmaningar som unga internationella entreprenörer och affärsutvecklare kan stöta på. Resan var en del i projektet Insert Africa som studenterna hade arbetat med under ett år.

Diskussioner kring betydelsen av entreprenörskap i olika delar av världen, samt nyfikenhet och intresse för nya kulturer, gav upphov till Insert Africa som startades upp 2011 med Caroline Blomqvist som vise projektledare. En stor del av projektarbetet handlade om att förbereda en workshopserie om entreprenörskap som skulle arrangeras på ett afrikanskt universitet. Valet föll på ett universitet i Dar es Salaam i Tanzania.

– Vi ville kunna kommunicera relativt obehindrat med workshopdeltagarna för att kunna genomföra projektet som planerat. Ett engelskspråkigt universitet blev därmed ett måste, säger Caroline.

Femdagars workshopserie med studenter och entreprenörer
Väl på plats arrangerade studenterna workshopserien där studenter från universitet i Dar Es Salaam och ungdomar från organisationen Tanzania Youth Coalition (TYC) deltog.
 
– TYC är en av de största ungdomsrörelserna i Tanzania, de stöttar unga entreprenörer i deras företagsskapande. Att ha både universitetsstudenter och ungdomar som försörjer sig genom att driva egna affärsverksamheter som deltagare på workshoparna utgjorde en spännande dimension, menar Caroline.
 
Workshoparna handlade bland annat om hur man skriver en affärsplan och en handlingsplan, men även om hur man initierar förändring och hanterar utmaningar inom företagsskapande. Traditionell undervisning varvades med gruppdiskussioner, samarbetsövningar, gästföreläsare och praktiska övningar.

Skillnader i undervisningen
Det visade sig att det fanns en del skillnader i undervisningsmetoderna vid Chalmers Entreprenörskola och vid universitetet i Dar Es Salaam. De tanzaniska studenterna var till skillnad från Chalmersstudenterna inte vana vid att aktivt delta i undervisningen.

– Gruppdiskussioner kom inte naturligt utan krävde stort engagemang från de som höll i workshopen. Det var också skillnad mellan ungdomarna från TYC och universitetsstudenterna. Ungdomarna från TYC kommer ifrån en helt annan situation än vi som studenter gör, de måste vara entreprenöriella för att försörja sig vilket såklart ställer helt andra krav på deras sätt att tänka på entreprenörskap och innovation, säger Caroline.
 
Hon berättar att de tanzaniska universitetsstudenterna var beroende av direktiv och instruktioner och att det fanns väldigt lite utrymme för egen kreativitet och tolkning, till skillnad från hur det fungerar på Chalmers Entreprenörskola.
 
– Deras utbildning verkade vara baserad på teoretiska begrepp och utantillärande, där rätt svar alltid eftersöks. Att vi inte alltid kunde ge dem ett universellt svar på frågorna verkade nog främmande för dem, tror Caroline.

Många nya erfarenheter och intryck
Trots att det innebar vissa svårigheter att arbeta med ungdomar från en annan kultur fick studenterna med sig många nya erfarenheter och intryck.
 
– Vi lärde oss ifrågasätta saker vi tar för givet. Vikten av fungerande infrastruktur och myndigheter för företagsskapande blev uppenbar, samtidigt som man började undra om de system och strukturer vi konstruerat och trivs med är hållbara. Är vår resursanvändning, vårt arbetstempo och vårt karriärsdriv verkligen något att sträva efter? Deras oförståelse till att stress kan vara ett stort problem är också tänkvärd, menar Caroline.
 
Att träffa personer som lever under knappa förhållanden gav en helt ny komplexitet till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling för Caroline.
 
– Även om deras inkomster är väldigt små är de otroligt trevliga och gästvänliga, verkar se möjligheter och har hopp. Att se potential i en annars svår situation är äkta entreprenöriell anda och något vi måste ta med oss i våra kommande yrkesliv. Inga resurser kan tas för givna, ingen situation är hopplös, avslutar Caroline.
 
Kristina Henricson, projektledare på Chalmers Entreprenörskola, följde också med på resan och är väldigt nöjd över studenternas insats.
 
– Detta projekt inom socialt entreprenörskap kan alla som går masterutbildningen Entrepreneurship and Business design söka till. Studenterna får arbeta med allt från idé till genomförande under ett års tid. Syftet är bland annat att ge studenterna ytterligare perspektiv på entreprenörskap och få möjlighet att arbeta med det i ett större sammanhang.

Foto: Frida Petersson

Läs mer om Chalmers Entreprenörskola