Ny bok om 450-årig brukshistoria


Chalmersforskaren Patrik Ekheimer är medförfattare till boken ”Papper och massa i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland” som gavs ut strax innan jul. Boken, som ingår i en större serie om den svenska skogsindustrin, samlar 450 år av brukshistoria om fyrtiosex bruk varav sex stycken finns kvar än idag. Initiativtagare till serien är branschorganisationen Skogsindustrierna.

I boken berättas bland annat om hur Hylte Bruk blev Europas största tidningspappersbruk men också om de långtgående planerna som fanns på att låta avloppsvatten rinna rakt ut i Laholmsbukten.

Image

När Patrik Ekheimer blev tillfrågad av Skogsindustriernas historiska utskott om att delta i produktionen av boken ”Papper och massa i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland” var han inte sen att tacka ja. Det finns flera anledningar till att Patrik är intresserad av pappersbruk i allmänhet och Hylte Bruk utanför Halmstad i synnerhet. En är att han själv bor i Halmstad, en annan är att skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och med exportandelar på över 85 procent har massa- och pappersbruken varit viktiga komponenter i det svenska välfärdsbygget alltsedan 1800-talet.

– Sedan har jag en bakgrund som elektroingenjör och därför har jag utvecklat ett speciellt intresse för energifrågor. Hylte Bruk står för en procent av Sveriges elförbrukning och är därmed en av landets mest elintensiva industrier, förklarar Patrik.

Han har skrivit två av bokens kapitel och källmaterialet är främst hämtat från Hylte Bruks företagsarkiv, Wallenbergsarkivet på Djurgården, Hallands Konstmuseum och näringslivsarkivet i Halland.

Från omslagspapper till tidningspapper

ImageKapitlet om Hylte Bruk skildrar anläggningen från starten år 1907, då man tillverkade sulfitmassa och omslagspapper, ända fram till idag. Bruket drabbades under senare delen av 1960-talet av ekonomiska problem såväl som stora miljömässiga problem.

– Under ledning av finansmannen Marcus Wallenberg byggdes hela anläggningen om till ett modernt tidningspappersbruk i början av 1970-talet. När brukets fjärde tidningspappersmaskin startades 1989 blev Hylte Bruk det största tidningspappersbruket i hela Europa och ett av de största i världen, berättar Patrik.

I boken beskrivs även de senare årens motgångar. Under perioden 2004 till 2011 minskade världsproduktionen av tidningspapper med 19 procent. Patrik berättar att detta framförallt berodde på ökad konkurrens från nya medier, men också på den svagare konjunkturen.  Samtidigt ökade konkurrensen från kinesisk industri och konsekvensen blev att ägarna Stora Enso beslutade att stoppa tillverkningen vid Hylte Bruks allra äldsta pappersmaskin.

Avloppsvatten rakt ut i Laholmsbukten
Det andra kapitlet som Patrik har skrivit handlar om sulfitfabriken i Oskarström strax utanför Halmstad och tar bland annat upp miljöproblemen som kemisk massatillverkning gav upphov till. Fabriken startade 1905 och köptes 1947 upp av lokalkonkurrenten Hylte Bruk. Båda anläggningarna släppte ut sitt orenade avloppsvatten rakt ut i ån Nissan vilket orsakade försurning och periodvis medförde illaluktande svalvelväten, stora kakor av fiberrester som flöt upp till vattenytan och fiskdöd.

– För att ”lösa” problemet fanns det långtgående planer på att avleda avloppsvattnet i en fem mil lång avloppstub, direkt från bruken rakt ut i Laholmsbukten, säger Patrik.

Med stöd av pengar från statliga myndigheter utreddes även möjligheten att ansluta andra industrier och kommuner till avloppstuben men som tur var, menar Patrik, beslutades det 1969 att lägga ner hela projektet. Produktionen i Oskarström stoppades och man valde istället att göra stora investeringar i nya processer och en modern reningsanläggning vid Hylte Bruk.

Hoppfull framtid för branschen

ImageAv de fyrtiosex bruk som lyfts i boken är endast sex verksamma idag och Patrik menar att eftersom boken skildrar en 450 år lång period är det ganska naturligt att flertalet lagts ned. Av de kvarvarande är de fyra bruken i Värö, Hylte, Mörrum och Nymölla moderna och storskaliga anläggningar, medan bruken i Djupafors och Klippan har överlevt tack vare omfattande specialisering på vissa utvalda produkter.

Trots att endast ett fåtal bruk lever kvar i området idag anser Patrik att det finns hopp för den svenska massa- och pappersindustrin, bland annat på grund av hög produktivitet och bra tillgång till råvara, även om träden i Sverige inte växer lika snabbt som de gör i tropikerna.

– Däremot är det inte helt självklart om den svenska skogsråvaran ska användas till timmer, massa, papper, energi eller rentav till kemiska produkter. Framtidens massafabriker kommer troligen att kunna anpassa sin produktion efter den rådande marknaden i mycket högre grad än tidigare, siar Patrik.

Fakta: Patrik Ekheimer bedriver sin forskning vid Avdelningen för teknik och samhälle på institutionen Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers. Han disputerade i oktober 2011 med avhandlingen ”Klorkartellen – en industrihistorisk balansakt”.

Läs mer om Patrik Ekheimer >>

Bild: Patrik Leonardsson, Jan-Olof Yxell