Patrik Ekheimer får nya medel till forskning om karteller


Chalmersforskaren Patrik Ekheimer får nu ekonomiskt anslag från Torsten Söderbergs Stiftelse som delar ut medel inom alla ekonomiska discipliner och gränsöverskridande forskning med ekonomi som utgångspunkt. Pengarna ger fortsatt finansiering under två och ett halvt år och Patrik kommer att fokusera sin forskning på karteller och konkurrenspolitik, som var ett av huvudspåren i hans doktorsavhandling från 2011.

Patrik Ekheimer porträtt 690x330

Grattis Patrik! Hur känns det?
– Tack! Det här känns väldigt kul och dessutom är det uppmuntrande att arbetet med min doktorsavhandling blir premierat.

Vad innebär anslaget för dig och din fortsatta forskning?
– Det ger mig basfinansiering under två och ett halvt år framöver. Jag kommer att fokusera min forskning kring karteller och konkurrenspolitik, vilket var ett av spåren i min doktorsavhandling. Jag kommer också att studera internationella branschsamarbeten och handelspolitik som är nya områden för mig.

Varför tror du att just du fick stipendiet?
– När jag disputerade satt professor Susanna Fellman med i betygsnämnden. Hon har bedrivit internationellt framstående forskning om karteller och var då nytillträdd professor i Business History vid Handelshögskolan i Göteborg. Tydligen gillade hon min avhandling, för hon nominerade mig till Torsten Söderbergs Stiftelse och erbjöd mig att ansvara för en större del av ett projekt som heter Karteller och handelspolitik.

Berätta mer om vad din forskning handlar om!
– Jag bedriver ekonomisk-historisk forskning kring karteller, det vill säga olika typer av samverkansavtal mellan företag. Idag är alla typer av konkurrenshämmande samarbeten strängt förbjudna, men fram till början av 1990-talet var detta lagligt om missbruk och skadliga effekter undveks. En viktig förutsättning var dock att samarbetena registrerades i de nationella kartellregistren.

I det projekt som jag arbetar med nu ska jag studera nordiska samarbeten och relatera dessa till den handels- och konkurrenspolitiska utvecklingen och här finns en spännande motsättning. Å ena sidan önskade politiker och myndigheter att gynna den inhemska industrin och stärka exporten. Å andra sidan var detta inte alltid lätt att kombinera med skärpt konkurrenspolitik och en strävan efter ökad frihandel. Konkurrens ses i grunden som något positivt. Men idag kan vi också se att ökad konkurrens inte alltid leder till bättre och mer effektiva lösningar. Så trots att forskningen är historisk till sin art, har den hög relevans för dagens ekonomisk-politiska diskussion. Förhoppningsvis kan jag bidra till att nyansera bilden av samarbeten mellan företag.

Vilka är de viktigaste resultaten du kommit fram till såhär långt?
– Jag kan redan visa att det förekom mycket omfattande samarbeten såväl inom Sverige som mellan de nordiska länderna. En stor del av dessa var inte registrerade och har därför inte noterats i tidigare forskning. Dessutom har jag noterat att samarbeten ofta påbörjades utifrån tekniska frågor och att de sedan utvecklades till att även gälla kommersiella frågor.

Vad händer härnäst?
– Just nu håller jag på med en delstudie om spånskiveindustrin. Det är en spännande bransch som etablerades i slutet av 1950-talet och var som störst i mitten av 1970-talet. Därefter har den mött hård global konkurrens. Det finns dock fortfarande kvar flera starka nordiska aktörer, exempelvis levererar en fabrik i Hultsfred stora kvantiteter spånskivor till ett välkänt svenskt möbelföretag.

Patrik Ekheimer