Ny bok djupdyker i kemins kulturhistoria



”The Last Alchemist in Paris & other curious tales from chemistry” (Oxford University Press) är den fantasieggande titeln på chalmersprofessorn Lars Öhrströms nya bok, som precis landat på bokhandelsdiskarna.
Den 5 december presenterar han sin bok på Lohrs Pocket Med Mera i Göteborg.
– Tanken är att det ska vara en salig blandning av högt och lågt. Det finns bland annat en spionhistoria om ett av de mest sofistikerade sabotageförsök som någonsin har gjorts. Där har jag plockat upp något som är tämligen okänt. Sen finns det saker som är mer kända, som historien om Napoleons knappar under fälttåget mot Ryssland 1812. Det är mer känt bland kemister, säger Lars Öhrström.
Han är född i Göteborg och utbildad civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Han är professor i oorganisk kemi vid institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers.
– I grunden har boken det periodiska systemet som tema, men den är helt annorlunda jämfört med andra sådana böcker. Det finns många författare som skrivit om upptäckterna av de olika grundämnena, men den här handlar inte alls om det. Det finns nästan inga vetenskapsmän- eller -kvinnor överhuvudtaget i min bok. Fokus är på andra människor, kända och okända, berättar han.

Vindlande resa
”The Last Alchemist in Paris & other curious tales from chemistry” tar läsaren med på en vindlande resa genom kulturhistorien. Det är en bok full av litterära referenser. Peter Höeg, Agatha Christie, August Strindberg och Stieg Larsson är bara några av alla dem som passerar revy.
– Stieg Larsson är med mer som ett kuriosum. Han dyker upp i ett kapitel om arsenik där även Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist figurerar. Stieg Larssons huvudperson heter ju också Blomkvist, och kallas till och med för Kalle Blomkvist ibland. Men det mest intressanta är att den kvinnliga huvudpersonen Lisbet Salander också fått sitt namn från Astrid Lindgren där hon heter Eva-Lotta Lisander. Stieg Larsson har alltså troligen inspirerats till bägge namnen från Mästerdetektiven Blomkvist. Det tror jag är mindre bekant, säger Lars Öhrström.

Avrättning i Stockholm på 1700-talet
Boken är full av kapitelrubriker som lockar till läsning – ofta med en humoristisk vridning: ”From Bitterfeld with Love”, ”War and Vanity” och ”The Curious Incident of the Dog in the Airship”. För att inte tala om ”Death at Number 29”:
– 29 är atomnumret för koppar. Jag gör en poäng av att folk slåss om silver- och guldskatter, men globalt och historiskt sett är det nog många regimer och härskare som fallit på grund av koppar, och inte så mycket på grund av guld eller silver, förklarar Lars.
Kapitlet börjar med en avrättning i Stockholm efter bondeupproret Stora daldansen på 1700-talet.
– Det leddes av en man som var kamrer vid ett kopparverk uppe i Dalarna. Sen berättar jag också lite om Chile, Kongokrisen och Dag Hammarskjöld, alltihop var kopparrelaterat. Konkurrensen om våra ändliga naturresurser är också ett återkommande tema i flera kapitel.
I förordet kommer du in lite grann på bästsäljarförfattaren Dan Brown.
– Det periodiska systemet ser vi oftast på det helt vanliga sättet, som alla känner igen från skolböckerna. Sen finns det de som är pigga på att omarrangera systemet och få fram andra intressanta samband. Det lär finnas minst 700 olika varianter. Det finns också numerologiska samband om man är lagd åt det hållet. Jag tror att Dan Brown skulle ha en del att hämta ur det periodiska systemet, och jag föreslår helt enkelt ett tänkbart angreppssätt för honom, ler Lars Öhrström.
Hur har du hittat alla historierna?
– Jag har samlat på mig dom under flera år. Napoleonhistorien är en anekdot bland kemister, som fortfarande lever i en del läroböcker. Hans armé hade tennknappar i kläderna, och tenn genomgår en fasomvandling från metalliskt tenn till en mer diamantliknande form i princip vid tretton minusgrader, men tar fart runt minus 30, minus 40, det som kallas tennpest. Då ökar volymen dramatiskt, och knapparna går sönder. Det tror en del var orsaken till att Napoleon förlorade kriget. Förmodligen är det nys alltsammans, men det är en intressant historia. Jag försöker gå till botten med den, säger Lars Öhrström.
Napoleonhistorien är förmodligen den han lagt ner mest tid på under arbetet med boken, som tagit fem år att skriva. Skönt att gå i mål nu, tycker författaren.
Vilka läsare föreställer du dig?
– Naturligtvis folk som börjar studera kemi, men även de som är allmänt intresserade av historia, kulturhistoria och vetenskap, säger Lars.

Kommer på svenska 2014
När man läser Lars Öhrströms bok är det lätt att associera till Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet, som skrivit de uppmärksammade populärvetenskapliga böckerna ”Ond kemi” och ”Njutning”. De båda känner varandra sedan tidigare.
”The Last Alchemist in Paris & other curious tales from chemistry” kommer på svenska under 2014 på samma förlag som ger ut Ulf Ellerviks böcker, Fri Tanke Förlag.
Hur kommer det sig att det blev Oxford University Press som ger ut den engelska upplagan?
– Jag fick kontakt med dom när jag ombads att läsa ett par kapitel inför nyutgivningen av en annan kemibok, och frågade om de var intresserade av min bok. De är enormt stora och har delvis en annan organisation än ett vanligt bokförlag, eftersom de är en del av universitetet i Oxford. Man måste passera ett råd av Oxfordprofessorer som bedömer om ett manus ska antas för utgivning. De har verkligen varit professionella, berättar Lars Öhrström.
”The Last Alchemist in Paris & other curious tales from chemistry” är hans första populärvetenskapliga bok. Han har tidigare skrivit faktaboken ”Molecule-Based Materials: The Structural Network Approach” (Elsevier) tillsammans med Dr Krister Larsson, numera IT-strateg på MAXlab vid Lunds universitet.
– Den har sålts för knappt en miljon kronor, men varje exemplar är i och för sig ganska dyrt, så totalt blir det inte mer än kanske 700 exemplar. Men det är inte dåligt för en så smal bok.

Chalmers ägarstiftelse gav avgörande stöd
Lars Öhrström har de senaste fem åren fått stöd från Chalmers ägarstiftelse, Hasselbladstiftelsen, Stiftelsen San Michele och The Royal Society of Chemistry, som gett honom möjlighet att frigöra tid för att kunna skriva sin bok. Det började med ett skrivarstipendium 2008 från Hasselbladstiftelsen. Det gav honom chansen att tillbringa en månad på klassiska Hotel Chevillon i franska Grez-sur-Loing.
I slutskedet av arbetet gick Chalmers ägarstiftelse in och stöttade författaren:
– Det var väldigt bra. Stiftelsen gav mig ett bidrag så att jag slapp undervisa och kunde skriva färdigt boken. Det var jätteskönt under den avgörande fasen. Och utan Hasselbladstiftelsens inledande stöd hade det kanske inte blivit någon bok alls, säger Lars.
Han är också tacksam för allt stöd och all uppmuntran han fått från kollegorna på Chalmers, inte minst på institutionen för kemi- och bioteknik, där många ställt upp och tagit undervisning istället för Lars och hjälpt till på olika sätt.

Text och bild: Michael Nystås

Lars Öhrström presenterar sin nya bok >>>
Var: Lohrs Pocket Med Mera, Landala Torg, Kapellplatsen 2, Göteborg
När: Torsdag 5 december 2013, kl 18.30
Karta: www.hitta.se/lohrs+pocket+medmera+ab/g%C3%B6teborg/xWs5UHb77e

Lars Öhrström poddar regelbundet på Chemistry World >>>
www.rsc.org/chemistryworld/podcasts

Följ Lars Öhrström på Twitter >>>
@larsohrstrom