Ny forskning tillskriver Sverige masugnen


Masugnen är en svensk innovation – det avslöjas i den nysläppta boken ”Järnet och Sveriges medeltida modernisering”, som baseras på resultat från ett tioårigt forskningsprojekt lett av chalmersprofessorn Bengt Berglund.

Bengt Berglund 690x370

Ett team på tolv personer bestående av arkeologer, ekonomer, historiker, metallurger och vegetationshistoriker har med samlad kraft lyckats konstatera att masugnar fanns i Sverige redan på 1100-talet, och mycket tyder på att de till och med uppfanns tidigare än så. Förut har man utgått ifrån att masugnen var en tysk innovation som uppfanns på 1300-talet, till stor del baserat på gamla skriftliga källor.

– Vi har bland annat sammanställt en databas där vi, utifrån mätningar av slagg i marken på platser där det funnits verksamhet av järnhantering med masugn, lyckats se hur mycket järn som framställts genom årens lopp. Den här typen av mätningar har gjorts på många platser i Europa men det är bara i Sverige vi kan se att järn hanterades i masugnar så här tidigt, berättar Bengt Berglund som är professor i teknik- och vetenskapshistoria vid Chalmers.

Orterna växte med masugnarna
Forskningen vittnar om hur järntillverkningen spelade en stor roll för Sveriges modernisering – hur landskapen vid det tidiga tillfället öppnades upp, hur nya träd och sädesslag infördes och hur masugnsorterna växte och fick fast befolkning.

– Sverige var tidiga med att ge sig in på en internationell marknad då vi producerade ett överskott av järn redan på vikingatiden. Med masugnstekniken kunde vi snabbt svara på efterfrågan från andra länder, som bland annat behövde järn för att producera vapen, och än idag exporteras två tredjedelar av allt järn som framställs i Sverige, förklarar Bengt.

Stort genomslag i media
Boken är ett av Jernkontorets, den svenska stålindustrins branschorganisation, största projekt någonsin. Den gavs ut den 18 februari och har redan sålt i hundratals exemplar. Forskningen har fått stort genomslag i media och bland andra SVT har intervjuat Bengt.

– Boken vänder sig både till nördar inom branschen och till en stor allmänhet som antingen arbetar med järn och masugnar eller kanske ägnar sig åt det på fritiden, menar Bengt.

Bok på gång om AB Volvo
De senaste fyra åren har en stor del av Bengts tid spenderats med att göra en företagsekonomisk analys av de trettio första åren av AB Volvos historia, alltså år 1926-56. Forskningen har utmynnat i ett bokmanuskript som han hoppas kunna ge ut senare under året.

– Det finns mycket att lära genom att studera teknikhistoria. Till stor del gjorde man på samma sätt som man gör idag när man bildade bolag och många av faktorerna för att lyckas med att starta företag ser likadana ut, även om det idag finns andra förutsättningar, säger Bengt.

Fakta
Bengt Berglund är professor i teknik- och vetenskapshistoria vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Bengt Berglund
Intervju med Bengt i SVT