Tagged: Teknikhistoria

Ny forskning tillskriver Sverige masugnen


Masugnen är en svensk innovation – det avslöjas i den nysläppta boken ”Järnet och Sveriges medeltida modernisering”, som baseras på resultat från ett tioårigt forskningsprojekt lett av chalmersprofessorn Bengt Berglund.

Bengt Berglund 690x370

Ett team på tolv personer bestående av arkeologer, ekonomer, historiker, metallurger och vegetationshistoriker har med samlad kraft lyckats konstatera att masugnar fanns i Sverige redan på 1100-talet, och mycket tyder på att de till och med uppfanns tidigare än så. Förut har man utgått ifrån att masugnen var en tysk innovation som uppfanns på 1300-talet, till stor del baserat på gamla skriftliga källor.

– Vi har bland annat sammanställt en databas där vi, utifrån mätningar av slagg i marken på platser där det funnits verksamhet av järnhantering med masugn, lyckats se hur mycket järn som framställts genom årens lopp. Den här typen av mätningar har gjorts på många platser i Europa men det är bara i Sverige vi kan se att järn hanterades i masugnar så här tidigt, berättar Bengt Berglund som är professor i teknik- och vetenskapshistoria vid Chalmers.

Orterna växte med masugnarna
Forskningen vittnar om hur järntillverkningen spelade en stor roll för Sveriges modernisering – hur landskapen vid det tidiga tillfället öppnades upp, hur nya träd och sädesslag infördes och hur masugnsorterna växte och fick fast befolkning.

– Sverige var tidiga med att ge sig in på en internationell marknad då vi producerade ett överskott av järn redan på vikingatiden. Med masugnstekniken kunde vi snabbt svara på efterfrågan från andra länder, som bland annat behövde järn för att producera vapen, och än idag exporteras två tredjedelar av allt järn som framställs i Sverige, förklarar Bengt.

Stort genomslag i media
Boken är ett av Jernkontorets, den svenska stålindustrins branschorganisation, största projekt någonsin. Den gavs ut den 18 februari och har redan sålt i hundratals exemplar. Forskningen har fått stort genomslag i media och bland andra SVT har intervjuat Bengt.

– Boken vänder sig både till nördar inom branschen och till en stor allmänhet som antingen arbetar med järn och masugnar eller kanske ägnar sig åt det på fritiden, menar Bengt.

Bok på gång om AB Volvo
De senaste fyra åren har en stor del av Bengts tid spenderats med att göra en företagsekonomisk analys av de trettio första åren av AB Volvos historia, alltså år 1926-56. Forskningen har utmynnat i ett bokmanuskript som han hoppas kunna ge ut senare under året.

– Det finns mycket att lära genom att studera teknikhistoria. Till stor del gjorde man på samma sätt som man gör idag när man bildade bolag och många av faktorerna för att lyckas med att starta företag ser likadana ut, även om det idag finns andra förutsättningar, säger Bengt.

Fakta
Bengt Berglund är professor i teknik- och vetenskapshistoria vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Bengt Berglund
Intervju med Bengt i SVT

Chalmeristbloggen minns Jan Hult


En chalmerslegendar har gått ur tiden.
Professor Jan Hult avled den 20 februari 2013 i en ålder av 85 år.
Han inspirerade unga människor genom att förnya undervisningen och införa teknikhistoria som ämne på högskolan.

Jan Hult kom till Chalmers redan 1961 efter att ha disputerat vid anrika Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston, USA, och vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.
1962 utnämndes han till professor i hållfasthetslära på Chalmers.

Rötter i teknik och humaniora
Rötterna fanns inom både tekniken och humanioran. Jan Hults farfar var tekniker och uppfinnare inom mekanikområdet. Hans far var juridikprofessor i Uppsala. Denna ”dubbla” bakgrund har säkert varit av stor betydelse för honom. Man kan se detta genom den mångsidigt intellektuella attityd och tankefrihet som präglade Jan Hult under hela hans liv.
Vi kan också se det i hans egen familj. Där finns framstående vetenskapare inom så vitt skilda områden som teknik, historia och klassiska språk – ett starkt bevis för de djupa och breda intellektuella intressen som han ägde och som så starkt påverkade så många i hans omgivning, elever, kollegor och vänner under ett långt liv.

Pionjär inom teknikhistoria
Senare i livet kom Jan Hult att få ett allt starkare intresse för teknikhistoria. Han var den som såg till att teknikhistoria blev ett ämne på Chalmers. Om detta har han själv berättat i bokform 2002.
1980 blev han föreståndare för högskolans nyinrättade Centrum för teknik- och industrihistoria. 1991 höll han William Chalmers-föreläsningen, som det året hade rubriken ”På Chalmers egen tid”.  Efter pensionen 1992 fortsatte Jan Hult att handleda doktorander i teknikhistoria inom centrumets ram.
1993 hedrades han med Chalmersmedaljen för sina insatser.

Grundade tidskriften ”Polhem”
Jan Hult var bland mycket annat ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS), Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).
Han var också medgrundare till den teknikhistoriska tidskriften ”Polhem” och dess huvudredaktör under många år.

Bidrog till utställningar på Chalmers
Ett viktigt inslag i Jan Hults personlighet var hans stora intresse för böcker och då kanske främst vetenskaplig litteratur. Ett starkt uttryck för detta är den utställningsverksamhet som han bidrog till i Chalmers bibliotek, och som fortfarande lever kvar.
Jan Hult var också personligt engagerad i den permanenta historiska utställningen ”Dokumenten berättar” – som han byggde upp tillsammans med Mikael Carlsson, Helena Rafstedt, Bengt Svensson, Tomas Wahlberg och Jan-Olof Yxell – i kårhuset på Campus Johanneberg.
Den invigdes när högskolan fyllde 175 år den 5 november 2004, och ”skildrar den dramatiska processen, med stöd av dokument från Landsarkivet, allt från själva testamentet 1811 fram till invigningstalet den 5 november 1829”, som Jan Hult, skrev i Chalmers magasin, nummer 4 2004.
I utställningen finns också en specialtillverkad modell av högskolans första byggnad vid Lilla Bommen, samt ett tiotal bevarade elevarbeten från de första åren.

Inspirerade unga chalmerister
Det är dock främst som lärare Jan Hult kommer att bli ihågkommen. Detta tog sig många uttryck men hade nog sin djupaste bakgrund i hans stora intresse att dela med sig av sin kunskap och inspirera unga människor till intellektuell verksamhet.
Speciellt under sina tidigare år som professor i hållfasthetslära attraherade han många skickliga doktorander, varav ett stort antal senare har kunnat återfinnas i ledande vetenskapliga positioner inom hållfasthetslära och angränsande ämnen. Denna pedagogiska drivkraft tog sig många uttryck: Han drev fram formalisering av forskarutbildningen på 1980-talet, han författade böcker i sitt ämne även i populariserad form (”Laster och brott” är den mest kända), han medverkade som föreläsare i olika sammanhang, han höll ett stort antal radioföredrag och mycket mer.

Förnyade undervisningen
Jan Hult förnyade undervisningen i hållfasthetslära på Chalmers, och lyckades ofta väcka studenternas intresse med talrika exempel från verkligheten, och genom att koppla ämnet till teknikhistorien.
I en intervju med Maria Björkman inför sin 80-årsdag 2007 förklarade Jan Hult själv de nya greppen:
– Det kom sig från början av att många teknologer tyckte att det var svårt och ointressant med hållfasthetslära. Jag märkte att om jag berättade historiska episoder för dem, där något misslyckats på grund av bristande hållfasthet, så väcktes deras intresse. Många mindes då föreläsningarna länge efteråt. Till exempel den föreläsning jag höll om Tjörnbron strax efter haveriet, sa han.
Ett av Jan Hults knep för att få studenterna ännu mer intresserade var att ta med egna meccanomodeller till lektionerna. Han började bygga med meccano redan som liten pojke, något som bidrog till att väcka hans eget teknikintresse.

”Förde in en ny tid på Chalmers”
Birger Karlsson, professor emeritus i materialteknologi på Chalmers, var en av Jan Hults första elever på 60-talet:
– Jan tog med sig ett nytt tänkande och den nyaste vetenskapen från MIT. Han var en väldigt god föreläsare och förde in en ny tid på Chalmers. Jan var väldigt intresserad av unga människor, och jag tror att det var det som gjorde honom så omtyckt. Han var min mentor, säger han.

Kunnig om Chalmers historia
Er trogne bloggare hade mycket kontakt med Jan Hult under min tid som redaktör för Chalmers magasin 2008. Jan var oerhört kunnig om Chalmers historia, och kom ofta med idéer till det populära historiska reportage som fanns i varje nummer. Inte sällan skrev han även artiklarna själv. Jag hade stor respekt för hans kunnande och satte värde på att han då och då ringde upp från hemmet i Lerum för att utbyta några ord.

Text: Michael Nystås och Birger Karlsson
Foto: Jan-Olof Yxell

Läs mer om bibliotekets utställningar >>>
www.lib.chalmers.se/paa-biblioteket/aktuella-utstaellningar/huvudbiblioteket

Läs hela intervjun inför Jan Hults 80-årsdag >>>
www.sntv.kva.se/page10/page37/page37.html

Ny bok om 450-årig brukshistoria


Chalmersforskaren Patrik Ekheimer är medförfattare till boken ”Papper och massa i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland” som gavs ut strax innan jul. Boken, som ingår i en större serie om den svenska skogsindustrin, samlar 450 år av brukshistoria om fyrtiosex bruk varav sex stycken finns kvar än idag. Initiativtagare till serien är branschorganisationen Skogsindustrierna.

I boken berättas bland annat om hur Hylte Bruk blev Europas största tidningspappersbruk men också om de långtgående planerna som fanns på att låta avloppsvatten rinna rakt ut i Laholmsbukten.

Image

När Patrik Ekheimer blev tillfrågad av Skogsindustriernas historiska utskott om att delta i produktionen av boken ”Papper och massa i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland” var han inte sen att tacka ja. Det finns flera anledningar till att Patrik är intresserad av pappersbruk i allmänhet och Hylte Bruk utanför Halmstad i synnerhet. En är att han själv bor i Halmstad, en annan är att skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och med exportandelar på över 85 procent har massa- och pappersbruken varit viktiga komponenter i det svenska välfärdsbygget alltsedan 1800-talet.

– Sedan har jag en bakgrund som elektroingenjör och därför har jag utvecklat ett speciellt intresse för energifrågor. Hylte Bruk står för en procent av Sveriges elförbrukning och är därmed en av landets mest elintensiva industrier, förklarar Patrik.

Han har skrivit två av bokens kapitel och källmaterialet är främst hämtat från Hylte Bruks företagsarkiv, Wallenbergsarkivet på Djurgården, Hallands Konstmuseum och näringslivsarkivet i Halland.

Från omslagspapper till tidningspapper

ImageKapitlet om Hylte Bruk skildrar anläggningen från starten år 1907, då man tillverkade sulfitmassa och omslagspapper, ända fram till idag. Bruket drabbades under senare delen av 1960-talet av ekonomiska problem såväl som stora miljömässiga problem.

– Under ledning av finansmannen Marcus Wallenberg byggdes hela anläggningen om till ett modernt tidningspappersbruk i början av 1970-talet. När brukets fjärde tidningspappersmaskin startades 1989 blev Hylte Bruk det största tidningspappersbruket i hela Europa och ett av de största i världen, berättar Patrik.

I boken beskrivs även de senare årens motgångar. Under perioden 2004 till 2011 minskade världsproduktionen av tidningspapper med 19 procent. Patrik berättar att detta framförallt berodde på ökad konkurrens från nya medier, men också på den svagare konjunkturen.  Samtidigt ökade konkurrensen från kinesisk industri och konsekvensen blev att ägarna Stora Enso beslutade att stoppa tillverkningen vid Hylte Bruks allra äldsta pappersmaskin.

Avloppsvatten rakt ut i Laholmsbukten
Det andra kapitlet som Patrik har skrivit handlar om sulfitfabriken i Oskarström strax utanför Halmstad och tar bland annat upp miljöproblemen som kemisk massatillverkning gav upphov till. Fabriken startade 1905 och köptes 1947 upp av lokalkonkurrenten Hylte Bruk. Båda anläggningarna släppte ut sitt orenade avloppsvatten rakt ut i ån Nissan vilket orsakade försurning och periodvis medförde illaluktande svalvelväten, stora kakor av fiberrester som flöt upp till vattenytan och fiskdöd.

– För att ”lösa” problemet fanns det långtgående planer på att avleda avloppsvattnet i en fem mil lång avloppstub, direkt från bruken rakt ut i Laholmsbukten, säger Patrik.

Med stöd av pengar från statliga myndigheter utreddes även möjligheten att ansluta andra industrier och kommuner till avloppstuben men som tur var, menar Patrik, beslutades det 1969 att lägga ner hela projektet. Produktionen i Oskarström stoppades och man valde istället att göra stora investeringar i nya processer och en modern reningsanläggning vid Hylte Bruk.

Hoppfull framtid för branschen

ImageAv de fyrtiosex bruk som lyfts i boken är endast sex verksamma idag och Patrik menar att eftersom boken skildrar en 450 år lång period är det ganska naturligt att flertalet lagts ned. Av de kvarvarande är de fyra bruken i Värö, Hylte, Mörrum och Nymölla moderna och storskaliga anläggningar, medan bruken i Djupafors och Klippan har överlevt tack vare omfattande specialisering på vissa utvalda produkter.

Trots att endast ett fåtal bruk lever kvar i området idag anser Patrik att det finns hopp för den svenska massa- och pappersindustrin, bland annat på grund av hög produktivitet och bra tillgång till råvara, även om träden i Sverige inte växer lika snabbt som de gör i tropikerna.

– Däremot är det inte helt självklart om den svenska skogsråvaran ska användas till timmer, massa, papper, energi eller rentav till kemiska produkter. Framtidens massafabriker kommer troligen att kunna anpassa sin produktion efter den rådande marknaden i mycket högre grad än tidigare, siar Patrik.

Fakta: Patrik Ekheimer bedriver sin forskning vid Avdelningen för teknik och samhälle på institutionen Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers. Han disputerade i oktober 2011 med avhandlingen ”Klorkartellen – en industrihistorisk balansakt”.

Läs mer om Patrik Ekheimer >>

Bild: Patrik Leonardsson, Jan-Olof Yxell