Category: Forskning från Chalmers

Innovation Playground för företag som är nyfikna på design


Nu bjuder ett av Chalmers forskarteam in svenska storföretag till Innovation Playground om Design Thinking. Det är en tvådagars workshop som fokuserar på hur företag kan utveckla sin innovationsförmåga med hjälp av Design Thinking, det vill säga att inspireras av hur designers tänker, arbetar och angriper problem.

Ingos skiss

​Innovation Playground är ett workshopformat där företag får testa att på olika sätt att utveckla sin innovationsförmåga och först ut är Design Thinking (DT). Workshopen organiseras av ett forskarteam från Chalmers bestående av Lisa Carlgren, Maria Elmquist och Ingo Rauth, som tillsammans har bred erfarenhet av DT både genom forskning och praktiskt utövande.

Ingo och Lisa Innovation Playground 200x250– Vi arrangerade en pilotversion av Innovation Playground för första gången i vintras, även då på tema DT, och i juni kör vi en ny omgång. Målet är att sprida kunskap och låta företag utforska DT genom praktiska övningar. Vi berättar även om vår forskning som visar hur storföretag gör, till exempel det kaliforniska sjukvårdsföretaget Kaiser Permanente som har tio års erfarenhet av att arbeta med DT, berättar Lisa.

Två intensiva dagar
I förra workshopen kom deltagarna från Ericsson, Volvo AB och SKF. Lisa är hemlighetsfull kring exakt vilka case företagen fick prova på för att inte avslöja för mycket inför nästa workshop.

– Jag kan dock berätta att de först fick bekanta sig med metoden och därefter blev det en utmanande övning. Dessutom fick de hemläxa där de skulle intervjua medarbetare i den egna organisationen. I nästa workshop med nya deltagare kommer vi att uppdatera casen och ha ännu fler exempel på hur andra företag använder DT, förklarar Lisa.

Responsen från deltagarna var mycket positiv och ett av företagen har till och med tagit initiativ att implementera DT i sin utvecklingsorganisation och ligger nu i startgroparna för att introducera begreppet för sina anställda.

Visar på flera fördelar med DT
Lisa C 200x250Forskningen som teamet utfört visar att upplevelsen av att använda DT kan föra med sig oväntade positiva effekter som påverkar utvecklingen av innovationsförmåga på lång sikt.

– Det handlar om personlig utveckling och lärande, mer motiverade medarbetare, mindre hierarkiska arbetssätt – vilka är bidragande faktorer till att det blir lättare att attrahera duktiga och kreativa medarbetare, säger Lisa.

Andra resultat visar på ökat kundfokus med större hänsyn till kundens behov. Genom att snabbt bygga prototyper och testa dem på kunder går det att upptäcka dåliga idéer och överge dem i en tidig fas.

– Ett typiskt problem vi sett i våra studier är en riktig paradox – företag implementerar DT för att bli mer innovativa, men när man sedan med hjälp av arbetssättet kommer fram till innovativa idéer så får de inte plats och kan inte utvecklas inom den befintliga strukturen, berättar Lisa.

Ingen färdigförpackad lösning
För företag som vill sprida DT i större skala eller påverka företagskulturen är det enligt Lisa viktigt att ha en ledning som engagerar sig och backar upp beslutet. Dessutom krävs tålamod och förståelse för att det kan ta tid att bygga kompetens. Hon lyfter även eldsjälar som tror på konceptet som en viktig framgångsfaktor.

– En förutsättning för att lyckas är en slags grundförståelse för att innovation är något annat än produktutveckling. Men allra viktigast är det att inse att DT inte behöver vara en färdigförpackad grej som pluggas in i företaget – man måste se till de egna behoven och anpassa konceptet till kontexten, förklarar Lisa.

Nästa omgång är den 2 och 4 juni och då kommer Lisa och hennes kollegor att vara laddade till tänderna med lärdomarna från den första upplagan av Innovation Playground. De utlovar två spännande och intensiva dagar.

Mer om Innovation Playground

Är du och ditt företag intresserade av att delta i Innovation Playground? Kontakta Lisa Carlgren via lisa.carlgren@chalmers.se eller +46 31 772 81 86 för att diskutera möjligheterna.

Fakta
Lisa Carlgren, Maria Elmquist och Ingo Rauth tillhör alla avdelningen Innovationsteknik vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. De är också engagerade i forskningscentrumet Center for Business Innovation.

Foto: Maria Elmquist
Illustration: Ingo Rauth

Ny forskning tillskriver Sverige masugnen


Masugnen är en svensk innovation – det avslöjas i den nysläppta boken ”Järnet och Sveriges medeltida modernisering”, som baseras på resultat från ett tioårigt forskningsprojekt lett av chalmersprofessorn Bengt Berglund.

Bengt Berglund 690x370

Ett team på tolv personer bestående av arkeologer, ekonomer, historiker, metallurger och vegetationshistoriker har med samlad kraft lyckats konstatera att masugnar fanns i Sverige redan på 1100-talet, och mycket tyder på att de till och med uppfanns tidigare än så. Förut har man utgått ifrån att masugnen var en tysk innovation som uppfanns på 1300-talet, till stor del baserat på gamla skriftliga källor.

– Vi har bland annat sammanställt en databas där vi, utifrån mätningar av slagg i marken på platser där det funnits verksamhet av järnhantering med masugn, lyckats se hur mycket järn som framställts genom årens lopp. Den här typen av mätningar har gjorts på många platser i Europa men det är bara i Sverige vi kan se att järn hanterades i masugnar så här tidigt, berättar Bengt Berglund som är professor i teknik- och vetenskapshistoria vid Chalmers.

Orterna växte med masugnarna
Forskningen vittnar om hur järntillverkningen spelade en stor roll för Sveriges modernisering – hur landskapen vid det tidiga tillfället öppnades upp, hur nya träd och sädesslag infördes och hur masugnsorterna växte och fick fast befolkning.

– Sverige var tidiga med att ge sig in på en internationell marknad då vi producerade ett överskott av järn redan på vikingatiden. Med masugnstekniken kunde vi snabbt svara på efterfrågan från andra länder, som bland annat behövde järn för att producera vapen, och än idag exporteras två tredjedelar av allt järn som framställs i Sverige, förklarar Bengt.

Stort genomslag i media
Boken är ett av Jernkontorets, den svenska stålindustrins branschorganisation, största projekt någonsin. Den gavs ut den 18 februari och har redan sålt i hundratals exemplar. Forskningen har fått stort genomslag i media och bland andra SVT har intervjuat Bengt.

– Boken vänder sig både till nördar inom branschen och till en stor allmänhet som antingen arbetar med järn och masugnar eller kanske ägnar sig åt det på fritiden, menar Bengt.

Bok på gång om AB Volvo
De senaste fyra åren har en stor del av Bengts tid spenderats med att göra en företagsekonomisk analys av de trettio första åren av AB Volvos historia, alltså år 1926-56. Forskningen har utmynnat i ett bokmanuskript som han hoppas kunna ge ut senare under året.

– Det finns mycket att lära genom att studera teknikhistoria. Till stor del gjorde man på samma sätt som man gör idag när man bildade bolag och många av faktorerna för att lyckas med att starta företag ser likadana ut, även om det idag finns andra förutsättningar, säger Bengt.

Fakta
Bengt Berglund är professor i teknik- och vetenskapshistoria vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Bengt Berglund
Intervju med Bengt i SVT

Lisa Carlgren får Wallanderstipendiet


Nu får Lisa Carlgren Wallanderstipendiet för sin forskning om design thinking (DT) – som handlar om hur företag kan låta sitt innovationsarbete inspireras av hur designers tänker och arbetar. Stipendiet ger Lisa 1,5 miljoner kronor som innebär ytterligare tre års finansierad forskning.

Lisa Carlgren 690x330

Grattis Lisa! Hur känns det?
– Det känns såklart otroligt kul! Framförallt är jag stolt över att min avhandling höll måttet i den svåra konkurrensen om stipendiet. Jag skrev den under enorm tidspress eftersom den enbart bygger på de studier jag gjort efter min licentiatexamen 2011. Jag ser också detta som en bekräftelse för min forskargrupp där Maria Elmquist och Ingo Rauth ingår. Detta är ett kvitto på att vår forskning om DT ligger i framkant och är relevant.

Vad innebär stipendiet för dig?
– Det innebär en enorm frihet och stabilitet. Jag behöver inte förhålla mig till någon finansiär när det gäller innehållet i min forskning, utan kan plocka ut de bitar jag tycker är mest intressanta att studera ytterligare. En kollega sa till mig att “så här fri kommer du inte att vara igen förrän du pensionerar dig” – och en sådan möjlighet gäller det ju att förvalta. Stipendiet ger mig också möjlighet att fortsätta samarbetet med Ingo, Maria och forskningscentrumet Center for Business Innovation (CBI) vilket jag ser fram emot. Det kan också bli utlandsvistelser, till exempel på Stanford D. School där DT är stort.

Vilka satsningar kommer du göra nu?
– Min forskning bygger på studier på amerikanska och tyska företag som använder DT, vilket innebär att man låter innovationsarbetet inspireras av hur designers tänker och arbetar. För tillfället gör jag intervjuer på Ericsson vilket replikerar en av dessa studier. Nu får jag möjlighet att fortsätta undersöka kopplingen mellan design och innovationsförmåga, men jag har inte bestämt mig om det blir samarbete med de företag jag studerat tidigare eller om jag ska titta på helt nya. Jag har ett par uppslag att fördjupa mig i, till exempel kopplingen mellan vad som sker på strategisk nivå och gräsrotsnivå, och hur företag integrerar DT med sina existerande processer och metoder. Jag skulle också vilja utveckla och testa ett mätverktyg som utvärderar nyttan av att använda DT baserat på teorier om innovationsförmåga.

Vad hoppas du att forskningsresultaten ska leda till?
– Mitt mål är att utveckla praktiskt tillämpbar kunskap om implementering av DT i svenska företag. Vår forskning hittills visar att DT som arbetssätt kan bidra till ökad innovationsförmåga, men att det kan vara svårt att införa i stora företag. Jag hoppas att mina resultat ska underlätta för företag som vill implementera DT, att de ska hjälpa till att identifiera strukturella hinder och möjligheter att anpassa DT till företagens egen kontext och bidra med konkreta verktyg. Jag är dock inte religiös när det gäller DT och mitt mål är inte att trycka på någon ett koncept som de inte har bett om. Det kan gott vara så att jag slänger ut begreppet så småningom, men innehållet förtjänar att utforskas mer.

Fakta
Lisa Carlgren är teknologie doktor vid avdelningen för innovationsteknik på institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. Hon ingår även i forskningscentrumet Center for Business Innovation (CBI).

Lisa Carlgren

Bild: Nils Kumar

18 februari är det dags att byta perspektiv


Förra hållbarhetsdagens tema ”Människan i fokus” blev en dag där vi diskuterade och reflekterade kring samhällskonsekvenser och etiska frågor kopplade till Chalmers och ingenjörens ansvar. Den här gången är det dags att inte bara vidga – utan helt skifta våra perspektiv.

Vi människor måste ha förmåga att byta perspektiv för att lyckas ta oss an de globala utmaningarna, och för att vi ska kunna ta till oss och förstå hållbar utveckling. Både genom förmågan att se till alla dess dimensioner och titta in i den hållbara framtiden men också att förstå och se till de spännande relationerna som sker mellan dimensionerna. Det är genom nya perspektiv vi kan förändra vår världsbild och bilden av oss själva. Över gränser, från stort till smått, mellan praktik och forskning, men också genom att resa i tiden. Vi ses på Chalmers hållbarhetsdag den 18 februari.

Skicka in dina förslag till parallella programmet >>

Chalmeristbloggpuff

Radioteleskop firar 50 år vid forskningens frontlinjer


Den 26 november var det 50 år sedan 25-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium invigdes. Radioteleskopet fortsätter att bidra till vetenskapliga framsteg.

25 m radio telescope at Onsala Space Observatory celebrates 50 years

​”Per aspera ad astra” – med de orden avslutade Ingvar Lindell, landshövding i Hallands län, invigningen av 25-metersteleskopet den 26 november 1964 vid dåvarande Råö rymdobservatorium. Tillställning beskrevs under rubriken ”Lyriskt kring jätteörat på Råö” i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Sedan dess har teleskopet under 50 år studerat och sökt svar på universums gåtor.

En av de viktigaste upptäckterna som gjorts med detta teleskop ägde rum 1973, då man blev först i världen med att upptäckta CH-molekylen i den kosmiska rymden. Denna molekyl är en radikal och en betydelsefull ingrediens i det interstellära mediet och dess kemi.

Redan 1968 deltog teleskopet i de första transatlantiska VLBI-mätningarna. VLBI är en förkortning av Very Long Baseline Interferometry, långbasinterferometri, en teknik där man observerar samma kosmiska källa med ett antal radioteleskop utspridda över jorden.

Syftet med tekniken är att uppnå betydligt skarpare bilder än vad de enskilda teleskopen kan åstadkomma var för sig. Idag är denna typ av mätningar den viktigaste uppgiften för 25-metersteleskopet.

Det har dock varit en omständlig procedur att mäta och omvandla resultatet till bilder genom åren. 2004 skedde ett genombrott när nya optiska fibernät installerades mellan teleskopen. Data från tre teleskop, inklusive dagens 50-åring, skickades via höghastighetdatanät till ett beräkningscenter i Nederländerna, Joint Institute for VLBI in Europe, JIVE. Redan dagen efter var bilden klar på den avlägsna galaxkärna som man observerat.

Kontakt:
Michael Lindqvist, michael.lindqvist@chalmers.se, 031 772 55 08

Bild: Flygbild av 25-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium tagen den 25 november 2014.
Källa: Onsala rymdobservatorium/L. Wennerbäck

Framtidens material lockade massor av ungdomar


ada-yonath-sv

I början av november stod Chalmers värd för tre materialrelaterade arrangemang. Intresset var stort – de nästan trehundra platserna vikta åt gymnasieungdomar tog slut på tio minuter.

Första veckan i november var materialintensiv på Chalmers. Symposiet Molecular Frontiers följdes direkt av konferensen Materials for Tomorrow, samtidigt som utställningen Material i våra liv pågick i foajen utanför.
– Vi ville skapa en mötesplats med folk från många olika håll, både forskare och ungdomar, säger projektledaren Per Thorén.

Förhoppningen om att locka många ungdomar uppfylldes med råge. Skolungdomar myllrade in på Chalmersplatsen och vidare in till utställningen Material i våra liv i Kårhuset. I utställningen visades bland annat en del av en kappseglingsbåt, en pulsmätande ”sport-bh” för hästar, solceller och reservdelar för kroppen.

De 280 biljetterna vikta åt gymnasieungdomar under Molecular Frontiers hade blivit uppbokade på tio minuter. Gymnasieklasser från till exempel Säffle och Kristinehamn reste hemifrån i arla morgonstund för att kunna vara med under hela dagen.
– Många lärare har hört av sig och tackat för chansen att få komma hit med sina elever och höra om forskningsfronten, säger Per Thorén.

Konferensen Materials for Tomorrow innehöll två spår: material för energitillämpningar och sportteknologi. På energisidan fanns teman om bland annat solenergi och batterier. I sportspåret handlade det mycket om utveckling av sportmaterial, men även om biomekanik, sportskador och utbildning.

Höjdare som exempelvis Paul Alivisatos, Richard Friend och Nobelpristagaren Ada Yonath bland talarna gjorde sitt till att attrahera folk till arrangemangen. Hörsalen Runan var fullsatt till sista plats under öppningsdagen och publiken var engagerad.
– Det blev väldigt bra diskussioner, säger Per Thorén.

Foto: Jonatan Bergek och Per Thorén
Text: Ingela Roos

 

fullsatt-runan-sv

julia-klein-sv

Steve-Haake-sv

superabsorbent-sv

Chalmersprofessorn Erik Kollberg hyllas i vetenskaplig tidskrift



MC2-pionjären och chalmersprofessorn Erik Kollberg porträtteras ingående i septembernumret av den vetenskapliga tidskriften ”IEEE Transactions on Terahertz Science and Technology”.
Han är en av de banbrytande terahertzforskare över hela världen som uppmärksammas i en pågående artikelserie.
”Det är en hyllning till personer som lämnat betydelsefulla bidrag till området under många år, och inspiration och vägledning till nya forskare”, skriver chefredaktören Peter H Siegel.

Det är chefredaktören själv som gör intervjuserien, som inleddes i november 2011 med en artikel om Paul L Richards.
Nu är alltså turen kommen till Erik Kollberg, som Peter H Siegel poetiskt redan i rubriken kallar ”Stjärnornas instrumentmakare”.
”Det kanske inte förvånar någon att en ung man vid 16 års ålder, på sitt livs första äventyr ombord på en oljetanker i mitten av Atlanten, blir genomborrad och förändrad av den nattliga himmelen”, inleder Siegel sin artikel.

Erik Kollberg föddes 1937. Han är professor emeritus i mikrovågs- och millimetervågsteknik på Chalmers sedan 1979 och var en av de tongivande inför starten av institutionen för mikroelektronik och nanovetenskap (MC2). Kollberg har varit trogen Chalmers hela sitt liv. Direkt efter sin civilingenjörsexamen i elektroteknik 1961 påbörjade han en framgångsrik forskarbana med Olof Rydbeck som mentor och handledare. Rydbeck, legendarisk chalmersprofessor, grundade Onsala rymdobservatorium och var i många år dess färgstarke föreståndare.

1970 disputerade Erik Kollberg med avhandlingen ”Rutile Traveling-Wave Maser Systems”. Bland hans många vetenskapliga utnämningar kan nämnas att han 1990 blev fellow i IEEE, att han 1992 invaldes i Ingenjörsvetenskapsakademien, att han 1993 invaldes i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, och 1998 i Vetenskapsakademien.

1986 belönades Kollberg med Gustaf Dalénmedaljen med motiveringen ”för sina betydelsefulla insatser när det gäller utvecklingen av extremt känsliga maserförstärkare för Onsala rymdobservatorium vilka också har rönt stor internationell uppmärksamhet”.

2003 hedrades Erik Kollberg med Chalmersmedaljen för sina betydelsefulla insatser för högskolans utveckling.

Det är ovanligt med personligt hållna intervjuer i vetenskapliga tidskrifter. Men i ”IEEE Transactions on Terahertz Science and Technology” samsas chefredaktören Peter H Siegels intervjuer med aktuella forskningsresultat.
En anledning är att det saknas en gemensam publikation för den sortens texter. Ambitionen var att ge artiklarna en mindre formell ton:
”Därför har de sammanställts efter intervjuer ansikte mot ansikte. Som chefredaktör har jag gett mig själv ett visst spelrum för att kunna förmedla personlighet, erfarenheter och historiska omständigheter som har format och stakat ut färdriktningen för vår gemensamma forskning”, skriver Peter H Siegel i en introduktion till den senaste artikeln i serien.
Resultatet är en mycket välskriven, lättillgänglig och läsvärd biografisk text om chalmersprofessorn Erik Kollberg.

Text: Michael Nystås
Foto: Jan-Olof Yxell

Läs porträttet av Erik Kollberg >>>
P. H. Siegel, “Terahertz Pioneer: Erik L. Kollberg ‘Instrument Maker to the Stars’,” IEEE Trans. Terahertz Sci. Technol., vol. 4, no. 5, pp. 538–544, 2014.